Thibo Girardon, mannen bakom Panda Da Panda som spelar på Babel ikväll, råkade sticka en machete i magen under en konsert i somras.
Har du macheten med?
↧
↧
Dunhams ”Girls” laddar om
Lena Dunhams tv-serie ”Girls” är det största som hänt kvinnoskildringar på amerikansk tv sedan ”Sex and the City”. Vi träffade henne i New York inför säsong två.
↧
O, är du där?
Johanna Karlsson spanar efter livstecken från sina bekanta i Damaskus.
↧
Med smärtan som dessert
Middagen. Övers Per Holmer. Lind & Co.
Herman Koch använder enkla berättarknep – men de funkar bra på Per Wirtén.
Herman Koch använder enkla berättarknep – men de funkar bra på Per Wirtén.
↧
Avhopp med en snärt
Nej, det går inte lika bra med Läckberg.
Det är i sig inget fel på livspusseldeckare, men en trovärdig kulturpolitik måste pusslas samman av fler bitar än så.
I går eftermiddag meddelade Christer Nylander, folkpartist från Kristianstad, att han i förtid lämnar posten som vice ordförande i riksdagens kulturutskott. Nylander är en av få rikspolitiker som bevisligen intresserar sig för kultur i en både djupare och bredare mening. För detta intresse säger han sig inte ha fått gehör i den egna alliansen. Det är inte minst därför han nu kastar in handduken, efter att ha först ha snärtat till såväl Fredrik Reinfeldt som dennes kulturminister.
Nylander skriver i ett blogginlägg att han vill att Sverige ska vara ett land där kulturen är ”ett mer naturligt inslag” i politiken, ”där det anses viktigt att ledande politiker följer med i litteraturen och konsten” och där politiker ”i handling” visar ”att bildning är viktigt”.
Ett sådant land är inte Reinfeldts Sverige. Det är välkommet att Christer Nylander inte hymlar om denna brist. Och det är bra att han tydliggör att det nu behövs både ”en mer ambitiös kulturpolitik” och kulturellt mer ambitiösa politiker.
↧
↧
FP:s kulturtopp slutar i protest
Folkpartisten Christer Nylander lämnar sin post som vice ordförande i kulturutskottet, uppger SVT:s ”Kulturnyheterna”. Han kritiserar regeringen för att föra en alltför passiv kulturpolitik.
Christer Nylander har suttit i kulturutskottet i tre år och varit ett av Alliansens mest framträdande namn i kulturpolitiken. Nu väljer han att lämna utskottet. Han säger själv att beslutet sker av ”flera olika skäl”, men riktar samtidigt kritik mot regeringen i ett blogginlägg. Där konstaterar Nylander att han inte lyckats få gehör för en mer ambitiös kulturpolitik.
– Det är ingen prioriterad fråga i Alliansen och det är sorgligt, säger han till SVT.
↧
En förutsägbar temperaturhöjare
Ärligt talat, ”Sveriges mästerkock”, jag trodde inte att det skulle bli en lång historia, men nu är det på väg att bli det. Tredje säsongen har dragit igång i veckan och även om det finns mycket att reta sig på så är det väldigt lätt att fastna i programmet.
Först måste vi avhandla tre saker:
Det låsta formatet: Förutsägbarheten är ibland rent bedövande. Alla deltagare är utbytbara – i uttagningarna gäller det att få ihop ett brett startfält av deltagare med tanke på ett antal givna kriterier – så att det blir bra tv. Dramaturgin är central, juryn och deltagarna bara små delar som stoppas in i den.
Människors självbild: Det roligaste jag någon gång sett om ”Sveriges mästerkock” var när någon skrev att det är de som blandar ner svartpeppar i ketchupen i de där små pappmuggarna på hamburgerhaken som tror att de kan ha en chans i tävlingen. Naturligtvis är det överdrivet, men ibland undrar man ju över hur talang och självbild egentligen hänger ihop.
Bakgrundsmusiken: Jag blir helt nervös av den bombastiska musiken, som mer hör hemma i en amerikansk patriotisk flaggviftarfilm. Spänningen i ansiktsuttrycken och det man ser i grytorna och på tallrikarna räcker faktiskt ganska långt.
Med detta sagt, det går inte att komma ifrån att ”Sveriges mästerkock” är rätt fängslande. Matlagning kan verkligen vara ett drama, spisrosor och svettig lugg är temperaturhöjare av rang. Och jag var förmodligen inte ensam om att lida med skånske Simon som grät hjärtskärande när han inte klarade sig igenom slutkvalet i Gävle.
De tre avsnitten i veckan avhandlade auditionturnén och en del av slutkvalet. Det gick i ett rasande tempo och det var krångligt att hålla koll på alla deltagare. I tredje avsnittet sållades folk bort snabbt när de fick göra köttbullar, hollandaise och crepes (obs inte samma rätt) och det var inte helt lätt att komma ihåg vem som lyckades ta sig vidare på grund av klara misslyckanden som skyldes över och ett antal deltagare som enbart verkade agera utfyllnad.
Men det är förstås ett övergående problem, de blir snabbt färre. Nästa vecka ska de vara nere på tolv deltagare och då blir också nivån en annan. Då är det förhoppningsvis slut på överstekt entrecote med pesto och mango eller okryddade fiskbullar med stekt potatis.
Även om det inte går att snacka bort jurymedlemmarnas matkompetens – Leif Mannerström, Markus Aujalay och Per Morberg är ju superproffs – är jag ändå rätt tveksam till en del av hyllningarna av det som verkar vara rätt och slätt mediokert.
Om syftet är att sålla fram goda matlagare är det viktigt att vara sträng – och inte att vara snäll mot ett sött ansikte eller en charmig jargong.
↧
När smakar Austen bäst?
I den allmänna Jane Austen-yran som rådde för några år sedan var det väl ofrånkomligt att Karen Joy Fowlers roman om bokklubben som koncentrerar sig på att läsa Austens sex romaner även raskt skulle bli film.
Dramakomedin ”Jane Austen Book Club” (2007) handlar om en grupp kaliforniska kvinnor och en man som diskuterar Jane Austens romaner utifrån sina egna liv. De befinner sig i olika åldrar och livsstadier och kommer definitivt varandra närmare under projektets gång. Samtidigt som de läser en Austenroman i månaden skildras klubbmedlemmarnas vardag – det är olika omvälvande upplevelser som pågår parallellt eller korsar varandra – och det är bitvis en ganska hjärtevärmande film.
Detta är Robin Swicords regidebut i långfilmsgenren och en av huvudrollerna görs av Emily Blunt, känd bland annat från ”Djävulen bär Prada”.
Jane Austen Book Club, Robin Swicord, TV3 idag 16.50.
↧
Tid för kulturutbyte
I dag börjar invigningsfesten för Marseilles år som EU:s kulturhuvudstad. Sydsvenskan har besökt medelhavsmetropolen där många hoppas att 2013 blir en vändpunkt.
↧
↧
Fransk-brittisk ”Bron” på väg
Från svensk-danskt succédrama till ett fransk-brittiskt? Nu är det klart att manusförfattaren Ben Richards tillsammans med ett helt team av skribenter ska göra "Bron" till ett internationellt drama, uppger BBC.
↧
Eldningsbok årets uppstickare
Fjolårets Zlatansuccé var svår att matcha – men trots det gjorde bokbranschen en god julhandel 2012.
Göran Rosenbergs memoarer, ”50 nyanser”-trilogin och en oväntad faktasuccé om ved toppade listorna.
Göran Rosenbergs memoarer, ”50 nyanser”-trilogin och en oväntad faktasuccé om ved toppade listorna.
↧
I rasismens gränsland
Nu sätts Jonas Hassen Khemiris roman ”Jag ringer mina bröder” upp som pjäs på Malmö stadsteater. Författaren tror att många i staden kommer att känna igen sig.
↧
Ett tidens tecken
Barn av sin tid.
↧
↧
Vad är en sci fi-fandom?
Hallå där Johan Jönsson, som ska berätta om läsarrörelsen science fiction-fandom på Poeten på hörnet på tisdag kl 19.
↧
Dröm att skriva om pågens popresa
Jan Olofsson från Malmö gjorde en osannolik resa genom 60-talets popvärld. Han hjälpte Beatles att få spela in sin första skiva, fixade skivkontrakt åt Björn och Benny och gav ut ”The Israelites”. Nu kommer Sven Lindströms bok om hans liv.
↧
”Livet för kort för dåliga böcker”
Hur omfångsrik är din bokhylla?
– Ingen aning. Jag har en Billybokhylla i tre sektioner för inbundna böcker och två hyllor för pocketböcker. Jag har inte jättemycket böcker. Jag är snarare en boklånare än en bokägare. Mina föräldrar var med i Bra Böcker så de hade mycket böcker hemma.
Hur sorterar du – eller inte?
– De inbundna böckerna står i någon slags bokstavsordning i grunden. Och en stor del som ska sorteras in när jag får tid. Pocketböckerna är sorterade efter färg. Det blir mycket svart eftersom mycket är deckare, thrillers och skräck.
Har du någon bok som du skäms över?
– Nej. Eftersom jag skriver skräck har jag många böcker om blod, död och elände. Alla är inte bra, men jag skäms inte. Jag kan inte slänga böcker. De är en del av min historia. Så länge det finns plats har böckerna ett hem hos mig.
Saknar du något?
– Jag saknar många böcker, men köper jag böcker vill jag ha tid att läsa dem också. Och just nu skriver jag för mycket för att hinna läsa så mycket som jag skulle vilja.
Kan du nämna några böcker som har gjort stort intryck på dig?
– Sviten ”Roman om ett brott” av Maj Sjöwall och Per Wahlöö. Deras böcker är en stor anledning till att jag skriver. Som tonåring hade jag en period när jag bara läste dem om och om igen. Jag tycker fortfarande att de är bra. Mitt mål är att köpa alla nu när de har kommit i nyutgåva. Jag har försökt att få mina föräldrars exemplar, men det gick de inte med på.
Läser du alltid ut en bok som du har börjat på?
– Nej, livet är för kort för att läsa dåliga böcker. Jag var nog mer sådan förr. Däremot kan jag låta en bok ligga länge och göra ett nytt försök senare.
↧
Palladium lyfter fram kvinnor
Hur är det att vara kvinna i en mansdominerad musikbransch?
Två som vet – Monica Dominique och Birgit Lindberg – möts på Palladium i vår för att berätta. Och spela.
Två som vet – Monica Dominique och Birgit Lindberg – möts på Palladium i vår för att berätta. Och spela.
↧
↧
Åtta ord åker ut med granen
Tjugondag Knut och en skranglig och avbarrad gran ska ut. Vi passar på att kasta ut några av årets mest avbarrade ord på samma gång.
↧
Perrelli får Edvardpriset
Charlotte Perrelli får årets Edvardpris av tidningen Kvällsposten. I juryns motivering hänvisas till hennes stora bredd och starka sceniska utstrålning. Bland tidigare pristagare finns Nils Poppe, Suzanne Reuter och Måns Zelmerlöw.
↧
Black Sabbath släpper nytt
Black Sabbaths nya skiva har fått en titel. Bandets första platta sedan 1978 ska heta "13", rapporterar NME.
↧
More Pages to Explore .....
